Svensk ordbok 2009, webbversion

kolloi´d substantiv ~en ~er kollo·id·enblandning där den ena delen (fasen) bildar mycket små, fin­fördelade partiklar i den an­dra (som är en vätska) kem.JFRcohyponymdispersion 2cohyponymlösning 1cohyponymemulsion kolloidkemimjölk är en kolloidsedan 1874till grek. koll´a ’lim’ och ei´dos ’ut­seende’