Svensk ordbok 2009, webbversion

kolori´t substantiv ~en ~er kol·or·it·ensamman­fattningen av de färger som före­kommer på en målning el. annan färg­komposition el. i verkligheten; ofta med ton­vikt på deras känslomässiga helhets­verkan konstvet.SYN.synonymfärghållning ljus koloritmörk koloritvarm koloritkall koloriten jordbrun koloritkonstnärens koloritSöderns koloritäv. i fråga om musikklang­färg orkesterstämmornas koloritsedan 1720av ita. colorito med samma betydelse; till kolorera