Svensk ordbok 2009, webbversion

kommitté substantiv ~n ~er kom·mitté·er●samling personer som är till­satta för att ut­föra viss upp­gift ofta av utredningstyp admin.samh.kommittéarvodekommittébetänkandecentralkommittéfestkommittékontaktkommittémottagningskommittévalkommittébilda en kommittéhan sitter i o­lika kommittéer○ibl. skämts. om en grupp sysslo­lösa personer (i sammansättn.)ledighetskommittésedan 1784av fra. comité med samma betydelse; av eng. committee, till commit ’an­förtro’; av lat. committ´ere ’an­förtro’, till con´- ’med’ och mitt´ere ’sända’; jfr fideikommiss, mission, permittera