Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiverat adjektiv,
plur. ~e
kom·mun|full·mäkt·ig1i sing. el. plur.
ledamot av styrande församling i kommun
samh.yrk.hon blev vald till kommunfullmäktigsedan 19692i plur.
högsta beslutande församling i kommun
admin.samh.kommunfullmäktige sammanträder på torsdagarsedan 1969