Svensk ordbok 2009, webbversion

kommu`nfullmäktig substantiverat adjektiv, plur. ~e kom·mun|­full·mäkt·ig1i sing. el. plur. leda­mot av styrande församling i kommun samh.yrk.hon blev vald till kommunfullmäktigsedan 19692i plur. högsta beslutande församling i kommun admin.samh.kommunfullmäktige samman­träder på tors­dagarsedan 1969