[-∫o`ns-]
substantiv kommunikationsmedlet, plur. ~, best. plur. kommunikationsmedlen
kom·mun·ik·at·ions|medl·et●ofta plur.
anordning för person- eller godstransport
trafik.JFRcohyponymsamfärdsmedel
allmänna kommunikationsmedel som tåg och busssedan 1824