Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kom·pon·ent·en1funktionell del av sammansatt helhet
eltekn.tekn.JFRcohyponymbeståndsdel
○spec.del av strömkrets
i en elektronisk apparat
en aktiv komponenten passiv komponenthan lödde komponenter på en radiofabrik○äv. abstraktbetydelsekomponentit är en viktig komponent i ekonomutbildningenen komponent (av/i ngt)sedan ca 1820av lat. compo´nens ’som blir sammanställd’; till komponera
2endera av de delar i vilka en vektor kan delas upp
mat., fys.fys.mat.SYN.synonymkomposant
sedan 1849