Svensk ordbok 2009, webbversion

komposition [-∫o´n] substantiv ~en ~er kom·pos·it·ion·en1sätt som ett konstnärligt verk är samman­satt på konstvet.litt.vet.musikkompositionsformfärgkompositiontavlans kompositionromanens komposition○äv. om så­dant verken komposition i järn och kopparsedan 1682av lat. composit´io med samma betydelse; till komponera 2själv­ständigt (skapat) musik­stycke musikpianokompositionen komposition i folk­tonen komposition av Schubert○äv.det att komponera musik kompositionslärahan under­visar i komposition på Musikhögskolansedan 1729