[-po`-, -po´-äv.-på`-, -på´-]
substantiv,
best. f. ~ el. kompositet, plur. komposita el. kompositer
kom·pos·it·um●sammansatt ord
mindre brukl.språkvet.sedan 1787av lat. compos´itum ’sammansättning’; till komponera
Svensk ordbok 2009, webbversion
[-po`-, -po´-äv.-på`-, -på´-]
substantiv,
best. f. ~ el. kompositet, plur. komposita el. kompositer
kom·pos·it·um●sammansatt ord
mindre brukl.språkvet.sedan 1787av lat. compos´itum ’sammansättning’; till komponera