Svensk ordbok 2009, webbversion

kompost [-pås´t] substantiv ~en ~er kom·post·enordnad hög av jord och förmultningsbara ämnen, som efter viss tid kan an­vändas som gödsel eller jord jordbr.komposthögkompostjorden kompost bred­vid ute­dassetsedan 1808ur medeltidslat. compos´tum ’gödsel­hög’, av lat. compos´itum ’det samman­satta’; se kompositum