Svensk ordbok 2009, webbversion

kondense´ra verb ~de ~t kon·dens·er·arofta perf. part. få att över­gå från gas­form till vätska fys.kondenserat vattenkondensera alkoholäv. bildligttränga samman (på begränsat ut­rymme) JFRcohyponymkoncentrera 1 en kondenserad fram­ställningkondensera ngtsedan 1734av lat. condensa´re ’tränga samman’, till de´nsus ’tät’; jfr densitet Subst.:vbid1-212494kondenserande, vbid2-212494kondensering; kondens, kondensation