Svensk ordbok 2009, webbversion

konfiskation [-∫o´n] substantiv ~en ~er kon·fisk·at·ion·enin­dragning till staten av en­skild egendom utan att (full) ersättning lämnas ekon.samh.JFRcohyponymbeslag 3cohyponymkvarstad konfiskation (av ngt)sedan ca 1655till konfiskera