[kåŋgruen`s-]
substantiv ~en ~ar
kon·gru·ens|böj·ning·en●grammatisk process som ger en bestämning en böjning som motsvarar huvudordets
språkvet.”en röd stuga” ― ”ett rött hus” är exempel på adjektivs kongruensböjningkongruensböjning (mellan ngra), kongruensböjning (med ngt)sedan 1904