Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
kon·sekr·at·ion·en●invigning eller helgande
särsk. av brödet och vinet vid nattvarden
relig.○äv. (inom katolska kyrkan) om invigning av kyrka och altare och om biskopsvigningJFRcohyponymordination 2
konsekration (av ngt)sedan 1635av lat. consecra´tio med samma betydelse; jfr sakral, sakrament