Svensk ordbok 2009, webbversion

konserve´ra verb ~de ~t kon·serv·er·ar1bevara i o­förändrat skick af.en politik som snarast konserverade miss­förhållandenakonservera ngtsedan 1690av lat. conserva´re ’bevara, bi­behålla’; jfr preservera, reservera 2behandla och förpacka (mat) för lång hållbarhet t.ex. genom behandling med kemikalier el. genom frysning, torkning el. rökning af.kokk.konstvet.JFRcohyponym1burka 1 konservera päronkonserverad frukt○äv. med avs. på annat än föda, ibl. o­avsiktligtkropparna hade konserverats i leran○äv. i fråga om bevarande av gamla konst­föremål, döda djur m.m.konservera en tavlakonservera genom upp­stoppningkonservera (ngt) (genom/i ngt)sedan 1762Subst.:vbid1-213264konserverande, vbid2-213264konservering