Svensk ordbok 2009, webbversion

konsonans [-aŋ´sel.-an´s] substantiv ~en ~er kon·son·ans·enkombination av två eller flera toner som ut­gör en spänningsfri klangenhet musikMOTSATSantonymdissonans JFRcohyponymsamklangcohyponymharmoni 1 konsonans (mellan ngra), konsonans (med ngt)sedan 1690se 1konsonant