Svensk ordbok 2009, webbversion

konstitutoria´l substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kon·stit·ut·ori·al·eten äldre anställnings­form för offentligt an­ställda känne­tecknad bl.a. av starkt anställnings­skydd; av­skaffad 1976 histor.samh.JFRcohyponymförordnande 1 sedan 1738till konstituera