Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kon·sul·at·et●typ av statlig representation i utlandet
med uppgifter särsk. på handels- och sjöfartsområdet samt beträffande passviseringar o.d.
samh.JFRcohyponymambassadcohyponymlegationcohyponymbeskickning 1
generalkonsulathon förnyade sitt pass på konsulatethan fick resa hem på konsulatets bekostnad○äv. om motsvarande lokaljulfesten på konsulatetsedan 1734av lat. consula´tus ’konsuls ämbete’