[-aŋ´sel.-an´s]
substantiv ~en
kon·ten·ans·en●självbehärskning
mindre brukl.psykol.hålla kontenansentappa kontenansenmista kontenansensedan 1740av fra. contenance med samma betydelse, till contenir ’omfatta; behärska’; jfr 1kontinent
Svensk ordbok 2009, webbversion
[-aŋ´sel.-an´s]
substantiv ~en
kon·ten·ans·en●självbehärskning
mindre brukl.psykol.hålla kontenansentappa kontenansenmista kontenansensedan 1740av fra. contenance med samma betydelse, till contenir ’omfatta; behärska’; jfr 1kontinent