Svensk ordbok 2009, webbversion
[-ten`-äv.-ten´-]
substantiv ~n
kon·tent·an●vanligen best. f.
huvudinnehåll (i ngt) i korta drag
komm.JFRcohyponymsammanfattning
kontentan av rapporten var att en svensk EMU-anslutning på sikt är oundviklig○äv.slutresultat
kontentan av aktionen blev att de blev uppsagdakontentan (av ngt)sedan 1655bildn. till lat. conten´tus ’sammanfattad’; besl. med 1kontinent