Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
kon·tin·ent·en●mycket stor, sammanhängande landmassa som är avgränsad av världshav
geogr.JFRcohyponymvärldsdel
den nordamerikanska kontinenten○ibl. om Europas fastland söder om Östersjöni best. f. sing.
ta bilfärja till kontinentensedan 1819av fra. continent med samma betydelse; av lat. (terr´a) con´tinens ’sammanhängande (land)’; jfr inkontinens, kontenans, kontenta
adjektiv,
neutr. ~
kon·tin·ent●som har förmåga att kontrollera tarm eller blåsa
med.patienten blev helt kontinent efter behandlingensedan 1990se kontinens