Svensk ordbok 2009, webbversion

konvention [-∫o´n] substantiv ~en ~er kon·vent·ion·en1o­skriven men all­mänt om­fattad social regel för hur personer (ytligt sett) bör bete sig ibl. ngt ned­sätt.komm.moralkonventionsmå­borgerliga konventionersitta fast i konventionervår fantasi binds av konventionerpjäsen drev med konventioner och dubbel­moralsedan 1810av lat. conven´tio med samma betydelse, till conveni´re ’överens­stämma’; jfr konvenans 2formell överens­kommelse om an­gelägenheter av gemensamt intresse på visst om­råde; mellan stater e.d. samh.spel.JFRcohyponymfördrag 1cohyponympaktcohyponymtraktat 1 oljeskyddskonventionrenbeteskonventionnästan alla länder har under­tecknat FN:s konvention om mänskliga rättigheteren nordisk konvention om miljö­skydd○äv. om överens­kommen regel för sam­arbete etc., särsk. i spel (särsk. bridge)efter Östs markering följde Väst konventionen och gick över till högsta o­bjudna färgen konvention (mot/om ngt/att+V/SATS)sedan 1743