Svensk ordbok 2009, webbversion

konverse´ra verb ~de ~t kon·vers·er·ar●sam­tala artigt med ngn, vanligen utan djupare inne­håll komm.han har lätt för att konverserade konverserade om de senaste premiärerna○äv. i konstruktioner med objekten gentle­man förväntades kunna dansa och konversera en damkonversera (med ngn) (om ngn/ngt/SATS), konversera (ngn)sedan 1617av fra. converser med samma betydelse; av lat. conversa´ri ’um­gås med’; besl. med konvertera Subst.:vbid1-214806konverserande; konversation