Svensk ordbok 2009, webbversion
konvolu´t
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
kon·vol·ut·et●omslag till brev
el. paket
ngt åld. el. formelltsamh.○äv.stort kuvert
sedan 1789av lat. convolu´tum med samma betydelse, till convol´vere ’rulla ihop; veckla samman’