[-∫o´n]
substantiv ~en
ko·ord·in·at·ion·en●organisation (av olika delar eller parter) till enhetlig verkan
af.anat.vetenskapl.SYN.synonymsamordning
bättre koordination av biståndsverksamheten○spec.samverkan av olika kroppsdelar
t.ex. muskler, för att utföra en avsedd rörelse
koordinationsrubbningträna koordinationhan har dålig koordinationkoordination (av ngt med ngt), koordination (av ngra)sedan 1887