Svensk ordbok 2009, webbversion
korkskruv
[kår`k-]
substantiv ~en ~ar
kork|skruv·en●ett redskap (med spetsig, spiralvriden aktiv del) för uppdragning av flaskkorkar
hush.de fick gå till grannen och låna en korkskruv○ngn gång äv.korkskruvslock
hennes blonda hår lockades i korkskruvarsedan 1735