Svensk ordbok 2009, webbversion

korkskruv [kår`k-] substantiv ~en ~ar kork|­skruv·enett redskap (med spetsig, spiral­vriden aktiv del) för upp­dragning av flaskkorkar hush.de fick gå till grannen och låna en korkskruvngn gång äv.korkskruvs­lock hennes blonda hår lockades i korkskruvarsedan 1735