Svensk ordbok 2009, webbversion

korrela´t substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kor·rel·at·et1det ena av två begrepp som till sin betydelse förut­sätter det an­dra t.ex. vänster ― höger fil.fil.ett korrelat (till ngt)sedan 1801bildn. till lat. con´- ’med’ och rela´tum ’beroende genom växel­verkan’, till referr´e ’åter­föra’; jfr referera, relation 2ord eller ut­tryck i en text som ett visst pronomen syftar på språkvet.i satsen ”Pelle sade att han skulle komma” är ”Pelle” korrelat till ”han”○äv. all­männaremot­svarighet det akustiska korrelatet till betoning är främst större ljudlängd och höjd grundtonsfrekvensett korrelat (till ngt)sedan 1837