[-∫o´n]
substantiv ~en
kor·rupt·ion·en●systematiskt missbruk i eget intresse av ansvarsfull ställning
t.ex. genom att man tar emot mutor
jur.psykol.samh.förvaltningen i många länder plågas av korruption och ineffektivitetanklagelser om valfusk och korruptionkorruption (av ngn)sedan 1727av lat. corrup´tio ’fördärvande’; till korrumpera