Svensk ordbok 2009, webbversion

korsförhör [kårs`-] substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en kors|­för·hör·etin­gående förhör av vittne eller å­talad person av motparten(s advokat) i (sam­band med) rätte­gång jur.hålla korsförhörut­sättas för korsförhöräv. ut­vidgathårt förhör korsförhör (av/med ngn) (om ngt/SATS)sedan 1884efter eng. cross examination med samma betydelse