Svensk ordbok 2009, webbversion

kosty´m substantiv ~en ~er kost·ym·en1(herr)klädsel med byxa och kavaj (och i­bland väst) i samma tyg kläd.finkostymherrkostymmörk kostymen väl­sittande kostymen skräddar­sydd kostymen kritstrecks­randig kostymhan tog på sig bästa kostymensedan 1872av fra. costume med samma betydelse; av ita. costume ’vana, bruk’; av lat. consuetu´do ’vana, sed, bruk’; jfr kutym 2hel kläde­dräkt för visst ända­mål, ofta festligt kläd.JFRcohyponymdresscohyponymklädsel 1 jaktkostymmaskeradkostymsjömanskostym○spec. om teaterkläder (äv. annat än kostymer)kostymateljékostympjäsför kostymerna svarade NN○äv. bildligt, särsk. i ut­tryck för ekonomisk ram e.d.före­tagets kostym var för stor och man planerade ner­dragningarsedan 1817