Svensk ordbok 2009, webbversion
ko
`
tpelare
substantiv
~n
äv. vard.
kotpelarn
,
plur.
~
,
best.
plur.
kotpelarna
kot|pel·ar·en
●
ryggrad
med.
sedan 1847
substantiv ~n äv. vard. kotpelarn, plur. ~, best. plur. kotpelarna
kot|pel·ar·en●ryggrad
med.sedan 1847 substantiv ~n äv. vard. kotpelarn, plur. ~, best. plur. kotpelarna
kot|pel·ar·en●ryggrad
med.sedan 1847