Svensk ordbok 2009, webbversion

kräm`pa substantiv ~n krämpor krämp·anofta plur. lindrig sjukdom el. annan kroppslig å­komma som ger sig till känna ofta med.ålderskrämporgästerna satt mest och pratade om sina krämpor på hennes åttioårskalassedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. krämpa ’krämpa; kramp’; besl. med kramp, krympa