Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et
krås·et●ätliga inälvor i fågel
kokk.gåskrås○förr äv. om ätliga inälvor i bl.a. fisk och kalvsmörja kråsetäta mycket och gott
hon firade sin examen med att smörja kråset på stadens finaste restaurang
sedan 1506inventarieförteckning på Stäkeholm i Småland (Handlingar rörande Skandinaviens Historia)fornsv. (gaase)kraas ’(gås)krås’; trol. av lågty. kros ’inälvor i gås’; besl. med krusa
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
krås·et●veckad remsa av tyg eller spets runt halslinning, ärm e.d.
kläd.JFRcohyponymrysch
kråsbluskråsbröstadkråsskjortahalskråsvitt krås om halsenen husa med spetsförkläde och krås i håretsedan 1769efter ty. Krause med samma betydelse, till kraus ’krusig’; jfr krusa