SAOLhist

kraft

substantiv ~en ~er kraft·en1(yttring av) inneboende förmåga att åstadkomma direkta handlingar eller påtagliga resultat i den yttre verkligheten; om kroppslig (och ofta underliggande själslig) förmåga hos person el. djur fysiol.JFRcohyponym1styrka 1cohyponymenergi 1cohyponymvigörcohyponymork kraftkarlmotståndskraftmuskelkraftslagkraften oerhörd kraft i slagetsamla alla sina krafterta i av alla krafterspara på krafternamed gemensamma krafter lyckades de flytta pianotdet tar på krafterna att cykla i motvindhon vrålade med sina lungors fulla krafthon hade krafter kvar på upploppethan fick nya krafter av publikens stöd○äv. med starkare tonvikt på den själsliga förmåganhandlingskraftlivskraftskaparkraftandlig krafthan behövde kraft och mod att börja om på nytthon försökte samla kraft för att berätta allthon hade inte kraft att ta hand om sina barnpolitiker lägger mycket kraft på förpackningen av budskapet○äv. i fråga om växter e.d.grokraftjäskraftväxtkraft○äv. i fråga om döda tingkraften hos en raketregnet smattrade i gatan med stor kraft○äv. om ngt som har inverkan på människans själslivmusikens helande krafti kraft avmed (moraliskt eller rättsligt) stöd av en ledargestalt som i kraft av sin personliga trygghet vågar arbeta långsiktigt i ngns krafts dagarsedag 2 levande kraftrörelseenergi med hjälp av en lutningsvisare kan lokförare planera körningen och på rätt sätt utnyttja tågets levande kraft lägga/sätta kraft bakom ordenstödja sina ord med maktmedelmed förenade kraftergemensamt med förenade krafter fick de upp gäddan i båten sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. krapter, krapt; gemens. germ. ord, trol. besl. med krav 2självständig, abstrakt företeelse som har förmåga att orsaka förändringar i föremåls tillstånd betr. yttre läge, inre spänningar etc. fys.sprängkraft○spec.(riktad) fysikalisk storhet som kan orsaka ändringar i kroppars (rörelse)tillstånd centrifugalkraftgravitationskrafttyngdkraft○ofta med tonvikt på omvandling till praktiskt användbar produktkraftproduktionkraftverkelkraftkärnkraftvattenkraftsedan 17183vanligen koll. ngt som utgör en verksam faktor på visst område; vanligen en grupp personer men äv. allmännare mil.JFRcohyponymtillgång 2 arbetskraftdatakraft○spec. om militära förbandvanligen plur. och i sammansättn. markstridskraftersjöstridskrafter○spec. äv. om obestämd grupp människor som strävar i viss riktningsamla alla goda krafterstarka krafter ville ha bort NN från ledningen○ibl. äv. om icke-mänskliga företeelserde kommersiella krafternasedan 1430–50Fem Mose böcker4person som är väl användbar på vissa områden psykol.JFRcohyponymkapacitet 2cohyponymförmåga 2 yngre krafterfrivilliga krafteren dugande kraften drivande kraft i företagethon är en kraft att räkna medsedan 18525vanligen obest. f. sing. rättslig giltighet jur.domen har vunnit laga kraftde nya bestämmelserna träder i kraft vid årsskiftetsedan förra hälften av 1300-taletUplands-Lagen