Svensk ordbok 2009, webbversion

kraf`tig adjektiv ~t kraft·ig1som har stor och muskulös byggnad och som där­för är stark; om person, djur el. kropps­del admin.med.zool.JFRcohyponymgrov 1cohyponymrobustcohyponymbastant en kraftig karlkraftiga armarkraftiga låren kraftig rygg­tavlaen kraftig hingsthan är kraftigt byggd (adv.)ibl. förskönandefet­lagd hon har blivit lite kraftig på sista tidenäv. om före­målstor och fast kraftig björk­vedett kraftigt potatisståndkraftiga glasögon­bågarsedan ca 1430Själens tröstfornsv. kraptogher 2som har stor kraft om handling, skeende, maskin etc. admin.utstr.JFRcohyponymstark 3cohyponymkraftfull en kraftig stötkraftig syd­västlig vinden kraftig stämmakraftiga motoreräv. själsligten kraftig viljaäv. bildligtsom inne­bär hög grad av ngt JFRcohyponym1stor 2cohyponymstark 4 en kraftig förstoringkraftiga protesteren kraftig chocken kraftig brytningkraftiga höjningar av hyrankraftigt berusad (adv.)sedan 1470-taletGamla eller Eriks-Krönikan