substantiv ~en ~er
krav·ell●en bordläggningsteknik som innebär att plankorna läggs kant i kant
vilket ger slät utsida
sjö.JFRcohyponym1klink
kravellbyggdsedan 1680av lågty. kravel med samma betydelse; av fra. caravelle ’typ av segelfartyg’; jfr karavell