adjektiv ~t ~ma
krumm·are●böjd
ofta till följd av sjukdom; om (del av) kropp
admin.form.krumbentkrumma benen krum kropphan stod med ryggen krum○äv. om växtkrumma trädsedan 1560 (om oxhorn), 1750 (om kroppsdel)av lågty. krum med samma betydelse; besl. med kramp, krympa
2krum´
substantiv,
ingen böjning
●i vissa uttryck
böjd form
form.hon satt med ryggen i krumsedan 1739