Svensk ordbok 2009, webbversion

krum`språng substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en krum|­språng·etsprång högt upp i luften ofta av glädje komm.sport.vilda krumsprånggöra krumsprångäv. bildligt om o­vanligt el. o­lämpligt beteende e.d.mänskliga krumsprång och fel­stegsedan 1651