Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
krus·et1större dryckeskärl med handtag
samt ofta lock
hush.ölkrusett krus med vin○äv. om kanna e.d.lerkrusstenkrussyltkrusvarmvattenskrusvärmekrusett krus (ngt), ett krus (med ngt)sedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. krus; trol. av lågty. krus, kros med samma betydelse; av oklart urspr.
2prydande, krusig anordning
vanligen av tyg
kläd.JFRcohyponymburr
hårkrusärmar med spetsar och krussedan 1585till krusa
substantiv ~et
krus·et●överdriven artighet
särsk. i samband med övertalning
komm.efter mycket krus gick de med på att sälja tavlanutan krusdirekt och utan omsvep
om du inte är nöjd med varan får du pengarna tillbaka utan krus
sedan 1678till krusa