Svensk ordbok 2009, webbversion

krux substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en krux·et(irriterande) en­staka svårighet i ngt som annars är problem­fritt NollJFRcohyponymstötesten det stora kruxet med ut­flykten är kommunikationernadet finns ett krux med hans förklaringsedan 1865av lat. crux´ ’kors; o­lycka’; jfr eng. crux ’svårighet’