substantiv ~en ~er
kub·en1en rymdgeometrisk figur som begränsas av sex kvadrater
form.mat.JFRcohyponymkvadrat 1
○äv. om föremål med sådan formen vitmålad kubsedan ca 1635av lat. cub´us med samma betydelse; av grek. kyb´os ’tärning’; besl. med 1höft
2produkt som består av ett tal multiplicerat två gånger med sig självt
mat.JFRcohyponymkubik 2cohyponymkvadrat 2
kuben på 2 är 8kuben på a brukar skrivas a3kuben (på TAL)sedan 1718