Svensk ordbok 2009, webbversion

kubi´k substantiv ~en, plur. ~, best. plur. ~en kub·ik·en1vanligen i sammansättn. (mått för) volym mot­svarande en kub vars sida har den längd som fram­går av samman­hanget mat.trafik.kubikcentimeterkubikdecimeterkubikfotkubikmeteräv. som kort­form, särsk.kubik­meter eller kubik­fot 100 kubik massatimmerspec. äv. betr. motorcylindrarkubik­centimeter vard.en Honda på 250 kubikäv.i sammansättn. volym kubikinnehållkubikmassaen kubik (ngt), en kubik (av/med ngt)sedan 1791av lat. cub´icus ’kub­formad’; till kub 2med prep.i multiplikation av ett tal med sig självt två gånger mat.JFRcohyponymkub 2cohyponymkvadrat 2cohyponymdignitet 1 3 i kubik är 27äv. rent förstärkandevard.det vore dumhet i kubik att sälja villan nu när priserna är i botten(ngt) i kubiksedan 1918