Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
kul·ing·en●hård vind
ca 14–21 m/s
meteorol.JFRcohyponymstorm 1
kulingstyrkakulingvarningstyv kulingen tilltagande kulingdet blåste en frisk västlig kulinghan seglar helst i kulingsedan 1628trol. av nederl. koeling med samma betydelse; jfr sv. dial. kul ’frisk vind’; besl. med kulen, kultje