Svensk ordbok 2009, webbversion

kull`rig adjektiv ~t kull·rigtydligt rundad som en kulle e.d. admin.form.äv. om yta e.d. med många små upp­höjningarkullrig markkullrig issedan 1666Varje ton liksom en ärt den föll så kullrig och rulla ur truten.Carl Michael Bellman, Fredmans epistlar (1790), nr 51