Svensk ordbok 2009, webbversion

kumule´ra verb ~de ~t kumul·er·arfort­löpande samla till en (växande) helhet så att det nya läggs till det gamla i vetenskapliga och tekniska samman­hangaf.tekn.vetenskapl.JFRcohyponymackumulera det är viktigt att informationen kumulerasspec.summera kumulera räntorspec. äv. jur.föra samman flera straff under ett straff eller flera mål under gemensam hand­läggning spec. äv.vanligen pass. lagra (läke­medel) i organismen det finns risk för att preparaten kumuleras i kroppenkumulera ngtsedan 1670av lat. cumula´re ’hopa’ Subst.:vbid1-220513kumulerande, vbid2-220513kumulering; vbid3-220513kumulation