Svensk ordbok 2009, webbversion
verb kungjorde kungjort, pres. kungör
kun|gjor·de●officiellt tillkännage
komm.namnen på årets Nobelpristagare i litteratur kungörs nästa torsdaghan väntas snart kungöra sin avgångkungöra ngt/SATSsedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. kungöra, till kunder ’kunnig; känd’; nära besl. med kunna; jfr avkunna, förkunna, kund
Subst.:vbid1-220670kungörande;
kungörelse