Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~t
kunn·and·et●samling kunskaper som kan omsättas i faktiskt handlande
särsk. om samlade kunskaper inom ett stort område
psykol.JFRcohyponymkunskap
yrkeskunnandevästerländskt teknologiskt kunnandehan delade med sig av sitt vetenskapliga kunnandekunnande (i/om ngt/att+V/SATS)sedan 1865