Svensk ordbok 2009, webbversion

kunn`ande substantiv ~t kunn·and·etsamling kunskaper som kan om­sättas i faktiskt handlande särsk. om samlade kunskaper in­om ett stort om­råde psykol.JFRcohyponymkunskap yrkeskunnandeväster­ländskt teknologiskt kunnandehan delade med sig av sitt vetenskapliga kunnandekunnande (i/om ngt/att+V/SATS)sedan 1865