Svensk ordbok 2009, webbversion

kupol [-å´l] substantiv ~en ~er kup·ol·en●tak­valv som är ut­format som ett (ungefärligt) halv­klot ofta ut­smyckat arkit.SYN.synonym2dom 2 kupolvalvlökkupolmoskéns gyllene kupol lyste i solen○äv. bildligthimlens blå kupolsedan ca 1700av fra. coupole med samma betydelse; av ita. cupola ’liten tunna’; till lat. cu´ppa, cu´pa ’tunna’; jfr 2kupa