Svensk ordbok 2009, webbversion

kva`rlåtenskap substantiv ~en kvar|­låt·en·skap·ensamling ägo­delar som en person lämnar efter sig vid sin död jur.JFRcohyponym1arv hon har laglig rätt till hans kvarlåtenskapkvarlåtenskapen (efter ngn)sedan ca 1675till äldre kvarlåta ’lämna efter sig; lämna i arv’