Svensk ordbok 2009, webbversion

kva`rnsten substantiv ~en ~ar kvarn|­sten·en●en­dera av de två tunga, runda, skiv­formiga, räfflade stenarna i en (äldre) kvarn mellan vilka säden mals sönder tekn.○äv. bildligt om ngt som orsakar svårigheterenligt LO-ordföranden var kollektiv­anslutningen en kvarnsten för fackförenings­rörelsen och det social­demokratiska partietsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. qvärnsten Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup.Bibel 2000, Matteus 18:6